Från sexualundervisning till den farliga sökningen på webben

Here goes...

Var inne hos några kollegor på jobbet en dag och frågade om de möjligtvis hade ett par gångjärn liggande i någon av deras gömmor. Gångjärnen hade jag för avsikt att använda till en låda som på något sätt påminner om ett smyckeskrin, men var ämnat för nåt helt annat. En av kollegorna åtog sig snabbt uppgiften att leta gångjärnet. Med en mycket koncentrerad min, och frenesi som saknar motstycke, började Holger, som egentligen heter nåt helt annat, leta bland all bråte som fanns i deras välfyllda förråd. Efter en tids rotande i en massa lådor och hyllor hittade Holger två fin fina gångjärn i mässing. Han vände sig mot mig med en stolt min och förkunnade att dessa vackra mässingsgångjärn har suttit i en gammal flygel som Gustav den IV spelat på. Skärp dig Holger! När den där flygeln tillverkades hade redan Gustav legat begravd i många år, det vet jag! Fastän jag inte hängde med på lektionerna så vet jag ändå att han inte levde in på 1900-talet. Titta här då! Sa Holger och visade de instansade bokstäverna på ett av gångjärnen. Hm mycket riktigt, de var märkta med Gustav IV!

Började fundera om Gustav IV kanske hade en gångjärnsfabrik någon gång under 1700-1800-talet. Som vanligt när jag behöver information går jag ut på nätet och söker. Det är ren guldgruva om man har lite, eller enligt min åsikt massor med kunskaper i rådande ämne. Tilläggas bör att detta var ett ämne i vilket jag, minst sagt, hade mycket påvra kunskaper i. Att läsa om nåt på nätet där referenser saknas är ett hasardspel utan like. Även om dessa referenser, eller varifrån de fått sin information från, är snyggt och prydligt skrivna så borgar det ju inte för att allt man läser är sant och riktigt. Man kan ju ta sig lite tid och grubbla lite över vad som kan hända med referenserna om någon gjort egna tolkningar eller översatt material från ett språk de inte behärskar till fullo – listan kan göras lång. Den okunnige läsaren/sökaren kan m.a.o. åka på riktiga nitar vill jag lova, kommer till det lite senare.

Kastade in sökorden Gustav IV och gängjärn som slutade med 100-tals träffar, surfade in på en del av träffarna men någon gångjärnsfabrik som kunde förknippas med Gustav IV fanns inte att läsa om. Av eget intresse fortsatte jag att läsa lite här och där om Gustav och tittade på en del porträtt av honom, förmodligen målade under 1700-1800-talet och konstaterade att Gustav nog var en trevlig kille ibland men såg inte ut att vara den händiga typen, kan dock ha fel. Möjligen kanske han utförde någon typ av terapiarbete med gångjärnstillverkning då han satt i husarrest på Gripsholm slott. Tänk er! I skolor förespråkar man nätet som favoritsök för nästan alla slags jobb de gör. Jag som är ”ganska” insatt i elektronik, ja och lite annat, ser nästan varje dag människor som lägger ut egna teorier och diverse felaktigt tolkade texter från annat håll som ställer allt på kant… Världshistorien kan m.a.o. bli en helt annan än den vi är van vid.

Nää nu orkar jag inte svamla mer! :-)
För att återgå till det där med att man bör vara någorlunda insatt i de ämnen man söker ute på nätet. Det jag skrivit ovan har jag bara hitta på utom det där med gångjärnen till min låda, dock var de inte märkta med Gustav IV. Tänk er att någon skulle söka fakta om Gustav IV och slarvläsa min lögnaktiga historia, vad skulle kunna kan hända? Jo, plötsligt börjar det dyka upp uppsatser om Gustav IV där det står att han hade en stor gångjärnsfabrik i Gripsholm slott eller att han var en riktig pianovirtuos. Människan söker alltid genvägar vilka KAN, om de inte sköts eller används på rätt sätt, leda till katastrof om det vill sig riktigt illa.

Hörrni, ha en bra dag och tro inte allt ni läser ute på nätet!